decemberbarnn

DET ÄR PÅ PLAN JAG ÄR LYCKLIG

tänk dig att inte kunna göra det ni älskar att göra, det ni brinner för! tänk dig att inte ens kunna springa. tänk dig att veta att du inte kommer kunna göra det du älskar på hur länge som helst. kanske på några månader eller kanske inte ens det. det är svårt att föreställa sig  i en sån situation när man aldrig har varit där, men när man väl är här känns det som helvetet. man ser inte ljuset, även fast det någongång kommer.

/l.

Aww lina då :( det kommer bli bra ska du se :) det är motgångarna som är viktiga att man klarar av, det har stor betydelse om man blir något eller inte :) Krya på dig <3

Det bästa du kan göra Lina är att acceptera att det är som det är, annars blir det bara jobbigare. Jag lovar att du kommer tillbaka och det är bara att fokusera på den dagen och ge dig fan på att du ska dit! Även om det är orättvist så är det bästa att gillar läget, det går bara inte just nu. Gör som jag - ta fem minuter varje dag till att tycka synd om dig och ditt knä och släpp det sedan för resten av dagen :) PUSS

Jag förstår dig faktiskt. Jag skulle inte kunna tänka mig att inte alls få syssla med musik, det som jag brinner för. Det skulle vara som du beskriver det, som helvetet. Jag förstår att det känns förjävligt och orättvist. Men var stark och stå ut Lina! Ljuset finns och du kommer vinna över helvetet tillslut. Hejar på dig, Kram!

nae fyyy , krya :(