SKOLAVSLUTNING!

FYFAN SÅ HEMSKT! helt plötligt inser man hur bra alla människor är. sånt man inte har insett under dessa tre år. jag älskar min klass, eller min "förra" nu har jag ju ingen. allt var så jävla bra nu i slutet, det har varit bra under en lång tid åxå. nu bara försvinner allt..tårarna föll från allas ansikten och det var så himla ledsamns stämmning bland alla. sen åkte min klass vagn eller vad man kallar det. gustaf höll i sången & allt kändes bra för stunden!
l i n i s.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0